Information
Vanliga frågor
Att tänka på inför dina studier
Ansökan och antagning
Behörighet och urval
Det finns ingen platsgaranti inom vuxenutbildningen. Urval ska tillämpas om samtliga behöriga sökande inte kan antas till utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska dock inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen. Urval regleras i förordningen om vuxenutbildning. Reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.
Vid urval ska företräde ges, i den ordning som anges nedan:
- till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan.
- inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan.
- är eller riskerar att bli arbetslös.
- behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet.
- eller behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Från och med 1 juli 2021 finns det inga särskilda bestämmelser om urval för sådan utbildning som kommunerna erhåller statsbidrag för inom regionalt yrkesvux. Det innebär att samma regler om urval ska tillämpas för all utbildning inom komvux på gymnasial nivå. Källor: 20 kapitlet 2, 19, 19 b, 22 och 23 §§skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Beställa betyg och intyg
Kursutbud, utbildningens innehåll och utformning
Observbera! Om du avbryter din kurs eller yrkesutbildning behöver du göra en ny ansökan om du vill läsa den igen. Det finns ingen garanti för att du får en plats igen om du gör en ny ansökan.
Studie- och yrkesvägledning
Studieekonomi
Vidare studier och UHR
Komvux
Målen för kommunal vuxenutbildning (Komvux) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.
Kommunal vuxenutbildning omfattar
- svenska för invandrare (sfi)
- grundläggande nivå, och
- gymnasial nivå.
Grundläggande nivå
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att göra fortsatta studier möjliga.
Gymnasial nivå
Syftet med kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och även i form av ett komvuxarbete. Det är samma ämnesplaner och kunskapskrav inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som inom gymnasieskolan, med undantag för specialidrott. Det kan också finnas andra kurser som utformas efter individuella behov.
Gymnasieexamen kan utfärdas i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen för den som uppnått 2 400 gymnasiepoäng.
Sfi
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.
Bidra till ett aktivt deltagande i samhällsliv m.m.
Utbildning i sfi ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
Vuxna ska få grundläggande läs- och skrivfärdigheter
Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Detta kan gälla såväl analfabeter som elever med kort skolbakgrund, men också elever som är läs- och skrivkunniga men har ett annat skriftspråk.
YH-utbildning
Yrkeshögskolan samlar eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. Utbildningarna är utformade i samarbete med arbetslivet för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens och leda till jobb. Innehåll och inriktning på utbildningarna kan därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov.
Det finns både yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) och kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar).
YH-utbildningar
YH-utbildningarna är från ett halvår långa (100 YH-poäng) och uppåt. Fem YH-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200 YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng etc.
- Om YH-utbildningen är ett år lång kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen
- Om YH-utbildningen är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen måste då också innehålla minst 25 procent LIA (Lärande i arbete) och ett examensarbete
Observera att YH-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.
För att vara behörig till en utbildning inom yrkeshögskolan måste du ha förkunskaper som motsvarar utbildning på gymnasienivå. Men reglerna är generösa och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven.
På många utbildningar finns det även krav på särskilda förkunskaper som varierar från utbildning till utbildning. Det kan till exempel handla om att du ska ha läst vissa kurser på gymnasiet eller ha viss arbetslivserfarenhet.