Gå vidare till innehåll

Information

Ansökan

Vilka handlingar behöver jag skicka in i samband med min ansökan?
Du hittar vilka handlingar som krävs för din ansökan under respektive kurs- och programformat på ALT:s hemsida. https://altutbildning.se/ansokan/
Jag kan inte hitta mitt gymnasiebetyg, vad gör jag då?
Om du har tappat bort dina betyg kan du höra av dig till din skola för att få en giltig kopia på betyget. Om skolan inte har kvar dina betyg ska du vända dig till Stadsarkivet i den kommun där du gick i skolan. Har du gått på en landstingsskola ska du vända dig till landstingets arkiv.
Hur lägger jag till ytterligare kurser i min ansökan?
För att lägga till ytterligare en kurs i din ansökan loggar du in och går till Ansökan - Komplettera ansökan och så gör du likadant som innan med att välja Kurser eller Program.
När får jag antagningsbesked?
Antagningsbesked skickas ut ca två veckor efter att ansökningsperioden är avslutad.
Jag har inget svenskt personnummer, hur gör jag då min ansökan?
Om du inte har ett svenskt personnummer, kontakta antagning@altutbildning.se.  
Vad ska jag göra med den PDF som skapas efter slutförd ansökan?
Du kan bortse från den PDF:en.
Vad händer om det finns fler sökande till fristående kurser än det finns platser?
Om det finns fler sökande än platser görs ett urval. Vid urval fördelas platserna efter urvalsgrupper: minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av högskolans urvalsgrund. Urvalsgrunden utgörs av kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för teologiska studier. Du ansvarar själv för att skicka in ditt ansökningsunderlag, det vill säga gymnasieexamen samt eventuellt resultat på högskoleprovet och/eller dokumentation av relevanta kunskaper och arbetslivserfarenhet.

Bekräftelse av plats

Hur bekräftar jag min plats?
Du bekräftar din plats under Min sida när du fått antagningsbeskedet.

Behörighetskrav

Vilken behörighet krävs?
Till kurser som ges i samverkan med folkhögskolor krävs ingen formell behörighet. Till alla högskoleprogram och -kurser krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. För behörighetskrav för högskolekurser på grundnivå 2 och på avancerad nivå, se aktuell kursplan.

Studieort

På vilka platser kan jag läsa?
ALT finns på sex orter. Utöver Campus Örebro finns studiecenter i Göteborg, Jönköping, Malmö och Stockholm samt en hubb i Umeå (PLP Norr). I kursnamnet anges vid vilken ort kursen ges. Pastors- och ledarprogrammet, DIOS och PROMIS kan läsas på samtliga studieorter. Teologiskt basår 60 hp, Teologiskt program 120 hp och Teologiskt kandidatprogram 180 hp kan läsas i Örebro.

Kursutbud

Kan jag läsa kurser på distans?
De flesta av våra fristående kurser har en eller två undervisningsdagar per vecka på plats på Campus Örebro eller på något av våra studiecenter. Lördagskurserna har fyra träffar på studiecenter eller Campus Örebro under en termin. Masterkurserna sker på distans med en träff i början och en i slutet, på Campus Örebro. Även kurser i bibliska språk sker på distans med två träffar på Campus Örebro.

Skolformer

Vilka skolformer kan jag läsa på ALT?
På ALT kan du läsa skolformerna högskola (HSK) och folkhögskola (FHS).

Komvux

Målen för kommunal vuxenutbildning (Komvux) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning omfattar

  • svenska för invandrare (sfi)
  • grundläggande nivå, och
  • gymnasial nivå.

Grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att göra fortsatta studier möjliga.

Gymnasial nivå

Syftet med kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och även i form av ett komvuxarbete. Det är samma ämnesplaner och kunskapskrav inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som inom gymnasieskolan, med undantag för specialidrott. Det kan också finnas andra kurser som utformas efter individuella behov.

Gymnasieexamen kan utfärdas i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen för den som uppnått 2 400 gymnasiepoäng.

Om kommunal vuxenutbildning

Sfi

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.

Bidra till ett aktivt deltagande i samhällsliv m.m.

Utbildning i sfi ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Vuxna ska få grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Detta kan gälla såväl analfabeter som elever med kort skolbakgrund, men också elever som är läs- och skrivkunniga men har ett annat skriftspråk.

Vad är SFI?

YH-utbildning

Yrkeshögskolan samlar eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. Utbildningarna är utformade i samarbete med arbetslivet för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens och leda till jobb. Innehåll och inriktning på utbildningarna kan därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov.

Det finns både yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) och kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar).

YH-utbildningar

YH-utbildningarna är från ett halvår långa (100 YH-poäng) och uppåt. Fem YH-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200 YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng etc.

  • Om YH-utbildningen är ett år lång kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen
  • Om YH-utbildningen är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen måste då också innehålla minst 25 procent LIA (Lärande i arbete) och ett examensarbete

Observera att YH-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.

För att vara behörig till en utbildning inom yrkeshögskolan måste du ha förkunskaper som motsvarar utbildning på gymnasienivå. Men reglerna är generösa och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven.

På många utbildningar finns det även krav på särskilda förkunskaper som varierar från utbildning till utbildning. Det kan till exempel handla om att du ska ha läst vissa kurser på gymnasiet eller ha viss arbetslivserfarenhet.

Vad är Yrkeshögskolan?