Information
- Du som fyller 20 år under året får börja studera efter den 1 juli.
- Du som är under 20 år och har en gymnasieexamen eller studiebevis från gymnasieskolan.
- Du är behörig att studera SFI från 16 år.
Vid ett bokat möte ska du ta med ett personbevis och dina tidigare betyg. Tänk på att om du har skyddade personuppgifter måste du beställa personbeviset via Skatteupplysningen, telefon: 0771- 567 567.
Antagningskansliet för vuxenutbildning
Box 955
591 29 Motala.
Kom ihåg att bifoga de dokument som behövs, till exempel betyg. Var tydlig i din ansökan. Då går det fortare att handlägga den. Tänk på att vara ute i god tid.
- Gör en ansökan här i webbansökan.
- Gå in på "Min sida" och öppna ansökan som en pdf-fil. - Skriv ut pdf-filen.
- Skicka ansökan och dina betyg till din hemkommun.
Din hemkommun måste godkänna kurserna du sökt. Tänk på att vara ute i god tid, då handläggningen kring dessa ansökningar tar längre tid.
För heltidsstudier ska du räkna med att studera 40 timmar per vecka alltså i genomsnitt 8 timmar per dag.
Tänk på att du inte kan studera på heltid om du har ett arbete.
Tänk på att vara ute i god tid, när du begär ut ett betyg. Gäller det Slutbetyg/Examen, se nästa fråga.
Betygen som anslutna skolor rapporterar in till Nationella betygsdatabasen vidarebefordras till den Statistiska centralbyrån (SCB) och används för antagning till högre studier (antagning.se). Tänk på att dina betyg inte förs över förrän du har gjort en anmälan på Antagning.se. Det brukar ta ett par dagar för betyget att föras över.
För att du säkert ska få ditt betyg inför sista kompletteringsdag till Antagning.se behöver vårens underlag vara klart senast 30 april. För hösten behöver underlag vara klart senast 30 oktober.
Det är CSN som svarar på frågor om studiemedel. Vänd dig alltid dit i första hand om du har några frågor.
Gällande hösten period 2024, så tar vi emot anmälningar under perioden 1 augusti - 15 september. Vi tar emot max två prövningsanmälningar per person.
Komvux
Målen för kommunal vuxenutbildning (Komvux) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.
Kommunal vuxenutbildning omfattar
- svenska för invandrare (sfi)
- grundläggande nivå, och
- gymnasial nivå.
Grundläggande nivå
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att göra fortsatta studier möjliga.
Gymnasial nivå
Syftet med kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och även i form av ett komvuxarbete. Det är samma ämnesplaner och kunskapskrav inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som inom gymnasieskolan, med undantag för specialidrott. Det kan också finnas andra kurser som utformas efter individuella behov.
Gymnasieexamen kan utfärdas i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen för den som uppnått 2 400 gymnasiepoäng.
Sfi
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.
Bidra till ett aktivt deltagande i samhällsliv m.m.
Utbildning i sfi ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
Vuxna ska få grundläggande läs- och skrivfärdigheter
Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Detta kan gälla såväl analfabeter som elever med kort skolbakgrund, men också elever som är läs- och skrivkunniga men har ett annat skriftspråk.
YH-utbildning
Yrkeshögskolan samlar eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. Utbildningarna är utformade i samarbete med arbetslivet för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens och leda till jobb. Innehåll och inriktning på utbildningarna kan därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov.
Det finns både yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) och kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar).
YH-utbildningar
YH-utbildningarna är från ett halvår långa (100 YH-poäng) och uppåt. Fem YH-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200 YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng etc.
- Om YH-utbildningen är ett år lång kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen
- Om YH-utbildningen är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen måste då också innehålla minst 25 procent LIA (Lärande i arbete) och ett examensarbete
Observera att YH-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.
För att vara behörig till en utbildning inom yrkeshögskolan måste du ha förkunskaper som motsvarar utbildning på gymnasienivå. Men reglerna är generösa och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven.
På många utbildningar finns det även krav på särskilda förkunskaper som varierar från utbildning till utbildning. Det kan till exempel handla om att du ska ha läst vissa kurser på gymnasiet eller ha viss arbetslivserfarenhet.